Officiell Eva Solo webshop Frakt från 59 SEK Fri frakt på inköp för 499 SEK

FAQ

Eva Solo & ReSea Project

Hur bidrar Eva Solo till kampen mot plastförorening av haven?

Genom samarbetet med ReSea Project bidrar Eva Solo till att årligen samla in 3 500 kg (3,5 ton) plast från haven. En typisk halvliters engångsvattenflaska väger 20 gram, vilket innebär att Eva Solos bidrag till och engagemang i ReSea Project motsvarar att rensa haven på 175 000 plastflaskor.

Kan Eva Solo använda den insamlade plasten för att tillverka dryckesflaskor?

Det är inte tillåtet att använda återvunnen plast från haven till produkter som kommer i direktkontakt med livsmedel, som till exempel vatten, kaffe och juice. När du väljer en dryckesflaska som du kan använda om och om igen är du med och gör skillnad för miljön. Undersökningar visar att en återanvändningsbar dryckesflaska sparar motsvarande ca 1 500 halvlitersflaskor varje år (upprinnelse).

Hur samlas plasten in?

All plast samlas in enligt en väldokumenterad process för att säkerställa ett fullkomligt transparent arbetssätt och respekt för ekosystem och djurliv. Under våren 2021 blev ReSea Project det andra projektet i världen som får en certifierad insamlingsprocess för havsplast. Certifieringen av insamlingsprocessen görs av det globala kvalitetssäkringsföretaget DNV GL. En certifiering från en oberoende tredjepart säkerställer att plasten kan spåras tillbaka till det ställe där den samlades in, vilket skapar förtroende och transparens för insamlingen och den skillnad den gör för att minska plastföroreningarna i världshaven.

I samarbete med DNV GL har ReSea Project utvecklat ett digitalt spårningssystem baserat på blockkedjeteknik, som gör det möjligt att spåra plasten från det att den tas upp ur havet och fram tills den levereras för återvinning och avfallshantering. Alla ReSea Projects plastinsamlare använder spårningssystemet för att dokumentera samtliga led i insamlingsprocessen med bilder och koordinater. Detta gör det möjligt för ReSea Project att övervaka all insamling och samtidig kan DNV GL verifiera processen utan att vara fysiskt närvarande på insamlingsplatserna.

Kan havsplasten återvinnas?

Ja, det kan den. Mycket av den plast som samlas in kan återvinnas, men eftersom plasten inte är godkänd för livsmedel kan den inte användas vid framställning av produkter som kommer i kontakt med livsmedel, t.ex. vatten, juice och kaffe.

Behovet av gröna lösningar ökar och som tur är kommer fler och fler företag antingen specialisera sig på plaståtervinning eller i allt större grad själva återvinna de vanligaste typer av plast som legat länge i naturen. Mycket av den plast som ReSea Project samlar in kan återvinnas, eftersom insamlingsplatserna ligger strategiskt placerade. Det betyder att plasten i många fall kan samlas in innan den har legat för länge i vattnet, vilket innebär att den inte hunnit påverkas lika mycket av saltvatten och UV-skador. Men det krävs mer arbete för att kunna återvinna så mycket som möjligt av den insamlade plasten. ReSea Project jobbar därför hårt på att skapa fler partnerskap med offentliga och privata aktörer, så att fler kan återvinna den certifierade havsplasten, låta den tjäna ett nytt syfte och därmed minska den globala produktionen av konventionell plast.

Hur återvinns plasten?

Det beror mycket på användningsområdet. ReSea Project ser till att plasten sorteras och levereras till statskontrollerade anläggningar, som sedan hanterar vidare distribution. Plasten återvinns dels genom shredding (plasten ”rivs” i små bitar) och dels genom granulering (plasten smälts och omformas till granulat). En del av plasten används till grövre plastprodukter (t.ex. presenning, plastkassar, pallar, cement och byggindustri) och andra delar används till emballage, textil och liknande. Det gäller dock inte emballage som kommer i kontakt med livsmedel eller produkter som används på huden.

Vilka typer av plast samlar ReSea Project in?

ReSea Project samlar in allt plastavfall i hav och floder, men följande plasttyper är vanligast:

    • PET (särskilt plastflaskor är ett stort problem i hav och natur)
    • HDPE (plastpåsar av kraftigare kvalitet som finns i mataffärer)
    • LDPE (tunnare engångspåsar, bubbelplast, plastfolie)
    • PP (skruvkorkar, sugrör, förpackningar till krämer)
    • PVC (kreditkort, plaströr, syntetiskt läder)
    • PS (”styrenplast” som ofta användas som emballage till hämtmat)

Vad händer med den plast som samlas in?

Baserat på information från de olika återvinningsplatserna har ReSea Project uppskattat följande fördelning: 70 % kan återvinnas och 30 % kan inte återvinnas. ReSea Project lämnar plasten till statskontrollerade återvinningsstationer, som ser till att så stor del som möjligt av den levererade plasten går till återvinning. Uppskattningen kan dock variera över tid eftersom det beror mycket på i vilka områden insamlingen sker och vilket skick plasten har. Att hitta fler partners som själva kan minska mängden av och återvinna de svåraste plasttyperna kommer därför vara ett prioriterat område för ReSea Project från 2021 och framåt. Målet är att komma så nära 100 % som möjligt.

Den plast som inte kan återvinnas skickas för statskontrollerad deponi. Det är långt ifrån en idealisk lösning, men kontrollerad deponi är ändå bättre ur miljösynpunkt än privat deponi i Indonesien. ReSea Projects övertygelse är att ingen som helst plast hör hemma i haven. Därför samlar vi in allt plastavfall i vår väg, för allt annat lika kontrolleras plasten ändå bättre på land än i havet. Indonesiens regering har som tur är uppmärksammat hur viktigt det är att hantera avfallsproblemet och man är nu i färd med att bygga 12 förbränningsanläggningar, som kan omvandla deponiavfall till grön energi. Samtidig investeras mer privat kapital i återvinningsanläggningar i Indonesien, vilket bidrar till effektivare hantering av plast och övrigt avfall.

Vad är ReSea Project?

Som ett led i sitt miljöarbete startade den danska emballagetillverkaren Pack Tech A/S år 2015 varumärket Ocean Waste Plastic (OWP). Syftet var att få företag i hela världen att använda emballage tillverkat av PCR-plast (Post-Consumer-Recyled Plastic), och som en följd av detta samtidigt rensa samma mängd plast från hav och floder. I takt med att allt flera företag, särskilt inom kosmetika- och skönhetsbranschen, har valt att ersätta sina traditionella plastemballage med OWP, så har också Pack Tech A/S mötts av ett stort intresse från andra företag. De här företagen har inte nödvändigtvis behov av emballage, men vill ändå göra mer för miljön och vara med och lösa problemet med plastförorenade hav. Det var så ReSea Project grundades. Det är ett projekt som gör det möjligt för alla typer av företag att engagera sig direkt i en av vår tids största miljöproblem.

ReSea Projects mission är att bekämpa plastföroreningen av haven. Tack vare en insamlingslösning som är baserad på cirkulär ekonomi och drivs lokalt i Indonesien, så tar man inte bara hand om den plast som förorenar hav och floder, utan skapar också arbetstillfällen och ekonomisk tillväxt i lokalsamhällen som är präglade av fattigdom, något som också är en viktig del av ReSea Projects arbete. Genom att säkerställa goda arbetsvillkor och hjälpa teamet av plastinsamlare och deras familjer ekonomiskt, åstadkommer man en stor social skillnad, eftersom arbetarna då kan betala för sina barns skolgång och förbättra sina generella levnadsvillkor. Enligt CEIC var minimilönen i Indonesien år 2019 bara 680 DKK i månaden, medan ReSea Project i genomsnitt betalar sina indonesiska plastsamlare 3 000 DKK i månaden.

Närvaron i lokalsamhällena skapar också kunskap om korrekt avfallshantering, och engagemanget från företag över hela världen samt partnerskap med relevanta intressenter visar att plastproblematiken är en global utmaning. Det krävs globalt ansvar och handling för att lösa hotet mot ekosystem, djurliv och människor. ReSea Projects insats ökar i takt med att fler och fler företag över hela världen bidrar i kampen för ett plastfritt hav.

Varför verkar ReSea Project bara i Indonesien?

Indonesien är nummer två i världen när det gäller att bidra till plastföroreningen av haven. Enligt uppskattningar kommer 15 % av världens årliga plastutsläpp från Indonesien. Samtidig är landet hårt pressat eftersom västländerna skickar sitt avfall till Indonesien, vilket belastar de redan bristfälliga resurser som finns för att hantera den stora mängden avfall som samlas i landet. Men trots den bristande infrastrukturen för avfallshantering, så är man i Indonesien bra på att återvinna många plasttyper. Det krävs dock fler privata investeringar från in- och utlandet för att bidra till utvecklingen och påverka regeringen att prioritera plastföroreningen. Eftersom Indonesien är präglat av fattigdom och arbetslöshet, så kan ReSea Project bekämpa både plastproblematiken och samtidig göra allt större skillnad i lokalsamhället i takt med att flera företag bidrar till insatsen. ReSea Project vill expandera till flera städer i Indonesien, men ambitionen är också att sprida insamlingslösningen till andra städer i världen som lider av liknande sociala och miljömässiga problem. Teamet med plastinsamlare i Indonesien arbetar normalt som fiskare, men på grund av plastföroreningarna och den låga inkomsten är det svårt att tjäna tillräckligt med pengar på fiske. Via ReSea Project kan de komplettera inkomsten genom att rensa hav och floder på plast.

Eva Solo To go

Byt ut engångsflaskan eller kaffekoppen med en återvinningsbar lösning och stöd rengöring samtidigt i havet